Farsdag

Idag är det farsdag. Det är en dag som jag aldrig tidigare har reflekterat särskilt mycket över. I år är det dock annorlunda: jag har gratulerat min pappa, men det lilla pyret som förhoppningsvis mårar åpå i min mage kommer inte att ha nån pappa att gratulera. Jag har sett i mitt facebook-flöde att pappor blir bjudna på allehanda farsdagskaffen till sina barns dagisar. Det får mig förstås att fundera på hur jag och ungen ska förhålla oss till det när den dagen kommer.

En sak är i alla fall säker: jag varken kan eller vill försöka ”skydda” barnet från dagen i fråga. Pappor finns överallt alla andra dagar på året också, så det är bara att gilla läget. Jag har hört att det finns dagisar där man inte firar far- eller morsdag för att barn utan mamma eller pappa inte ska ta illa upp, men det tror jag inte heller att är hållbart. Jag kan inte kräva att alla andra ska sluta fira sina pappor bara för att mitt barn inte kan göra det. Om man löper den linan ut kan man till slut inte fira nånting alls om det finns risk för att nån blir kränkt.

Och det finns alltid nån som har orsak att bli kränkt. Det finns alltid de som hamnar utanför högtider och dagar som majoriteten kan ta för givna. Alla hjärtans dag är ju en klassiker för bittra singlar (DEN är bekant!), men t.ex. morsdag är jobbig för ofrivilligt barnlösa och folk som har förlorat sina mammor. Den religiösa julen är jobbig för tvivlare, folk som inte bekänner sig till någon tro eller hör till en religion som inte firar jul. Den kommersiella/kulturella julen är jobbig för folk som är ensamma, fattiga eller bara ogillar hela grejen. Bröllop är jobbiga för folk som inte får eller kan gifta sig. Dop/namngivning/baby showers är jobbiga för ofrivilligt barnlösa eller folk som har förlorat ett barn. Koncept som bilfria dagen och vit januari är ett hån mot cyklande nykterister (fast de ger oss orsak att skryta med våra sunda levnadsvanor på facebook 😛 ). Svenska dagen retar gallfeber på svenskhatarna (voj stakina ändå). Internationella kvinnodagen är besvärlig för den är så missförstådd (”Gratulerar, du tillhör könet som får mindre lön och mer trakasserier, och som tröst får du en bild av en naken man med en bukett rosor framför skrevet!”). I själva verket är hela samhället och livet jobbiga för folk som inte passar in, och vi är måååååånga. Egentligen finns det väl knappast någon som passar in på ALLT. Men varken samhället eller vi kan stanna av bara för att undvika dålig stämning. We must deal with it.

Så man får väl anpassa sig. Allt annat firande går att justera så det passar ens egna situation, så varför skulle man inte kunna anpassa farsdagsfirandet också? Man kan ju fira jul på en varm sandstrand, uppmärksamma sina vänner på alla hjärtans dag (vändagen är nog en fasligt trevlig variant av Valentine’s day!) eller välkomna det nya året med en kopp liptonte ensam ute i skogen. Varför skulle man då inte kunna fira farsdag genom att uppmärksamma t.ex. gudfar, morfar, mamma, mormors tupp eller vem som helst som barnet vill fira istället för far? ”Idag är det farsdag, och då brukar de som har pappor fira sina pappor, men du har ju ingen sån så du får bestämma helt själv vem eller vilka du vill fira idag!” Jag hoppas det går vägen.

Annonser

4 thoughts on “Farsdag

  1. Totesin jo ennen lapsen syntymää, että minä olen lapseni isä ja äiti. Minä teen tässä perheessä nuo molemmat roolit, joten sitten kun lapsi on isompi, saa hän tehdä minulle sekä äitienpäiväkortit että isänpäiväkortit. Minä koen, että nämä juhlapäivät juhlivat sitä henkilöä, joka tuon roolin tekee, eikä biologista luovuttajaa. Eivät ne luovuttajasiittiöitä käyttäneet ydinperheetkään sitä luovuttajaa juhli, vaan lapsen elämässä isän roolin tekevää ihmistä.

    Gilla

    • Hyvä kommentti, kiitos! Keskusteltiin tästä aiheesta eräässä facebook-ryhmässä, ja siinä todettiin että useimmille lapsille oli itsestäänselvää että isäpäivänkortit annetaan äidille. Monesti ne ongelmat ovat vain aikuisten päissä, onneksi! 🙂

      Gilla

      • Som du skriver, så ofta är problemet hos de vuxna och inte hos barnen! Farsdagarna kommer säkert gå hur bra som helst, man får ju hitta på sina egna traditioner eller inriktningar för att få högtider att passa ihop med den egna livssituationen 🙂

        Gilla

  2. 🙂 ❤ Tärkeää pohdintaa. Kuten aiemmassa kommentissa sanottiin, yleensä lapsi itse ei tee näistä asioista ongelmaa. Avoimuus on mustakin erinomaisen tärkeää, ja se ettei lasta "suojata" eikä asioista (kuten isättömyydestä) tehdä tragedioita hänen puolestaan.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s