Ett hisnande tankeexperiment

Svenska YLE publicerade en artikel om att kvinnor som skaffar barn utan partner ökar. Det var en saklig artikel, men scrollar man ner till kommentarerna under den slutar sakligheterna. Där frodas okunskapen och fördomarna, som man kan kalla det om man är En Stor Människa. Eller idiotin och rövhatteriet, om man är en vanlig människa. Min kära vän Ileea skrev ett så bra rant-inlägg om saken att jag hänvisar till hennes blogg istället för att ranta själv.

Istället vill jag dela med mig av en sak som jag funderade på under en skogspromenad under stjärnorna i julas: Allt levande på jorden är resultatet av en oavbruten kedja liv som går ända tillbaka till livets uppkomst, och livets uppkomst är resultatet av en oavbruten kedja utveckling som går ända tillbaka till universums uppkomst (och där nånstans får man fel i huvu, måste gå in, lägga sig på golvet och bildgoogla ”cute kittens”).

Det betyder alltså att jag alltid (ända tillbaka till livets uppkomst) har haft minst en förfader eller -moder i livet. Eller nå, egentligen är de många fler som måste ha levt parallellt, eftersom så ofantligt många genuppsättningar är inblandade, men min poäng är alltså att det aldrig har funnits några avbrott eller pauser. NÅGONSIN. Det betyder också att om jag inte får barn, så klipper jag av en 4,5 miljarder år lång kedja. (Förstås har den kedjan otaliga förgreningar som fortsätter oavsett vad jag gör med min lilla länk, men eftersom jag ser mitt liv ur min synvinkel så är det MIN kedja.)

Ok. Anta att det för 10 000 år sen satt en stenålderskvinna vid sin eld och tänkte: Jag vill ha ett barn. Och sen fick hon ett barn. (Knappast var barnalstrandet så där medvetet eller planerat på den tiden, men låt oss anta det för sakens skull.) 10 000 år senare satt hennes barnbarnsbarn-och-så-vidare-barn vid sin laptop och tänkte: Jag vill ha ett barn. Och nu ska hon (dvs. jag) få ett. TÄNK om MITT barnbarnsbarn-osv-barn om 10 000 år sitter vid sin vubbelförknysare och tänker: ”Anta att det för 10 000 år sen satt en informationsålderskvinna vid sin laptop och tänkte: Jag vill ha ett barn. Vilken himla tur att hon fick ett, för annars skulle inte jag sitta här!” (Disclaimer: Detta förutsatt att mitt barn får barn (som får barn osv.), vilket jag varken kan eller ska påverka, och förutsatt att mänskligheten finns kvar om 10 000 år, vilket jag gör mitt bästa för att påverka.)

Det här är i allra högsta grad bara ett tankeexperiment, men jag tycker det är en så hisnande tanke att jag blir riktigt upprymd. Och så påstår idioterna i YLEs kommentarsfält att singelkvinnor skaffar barn bara för att de vill ha en kelgris att köpa gulliga kläder till. Alltså.

Förresten så skulle det inte alls förvåna mig om det är liknande tankeexperiment som får endel män att vilja donera spermier. Att föra generna och livet vidare är en enorm sak, för dem som ser det så. (Höll på att skriva ”tankeexpermient” i misstag. Freudian slip. 😉 )

Annonser

4 thoughts on “Ett hisnande tankeexperiment

  1. Joillekin ihmisille vain ottaa koville hyväksyä se, etteivät kaikki elä elämäänsä täsmälleen samoin kuin hän, ja siksi sitten pitää lytätä muiden valintoja. Yleensä noista kirjoituksista näkyy selvästi logiikan puute, ja jonkun lausahduksen toisteleminen absoluuttisena totuutena kirjaimellisesti ymmärrettynä. YK:n lapsen oikeus vanhempiin -väite juontaa juurensa aikaan, jolloin vanhemmilta riistettiin lapsia, eikä lauseella ole koskaan tarkoitettu sitä, että lapsella pitäisi nimenomaan olla yksi miespuolinen vanhempi ja yksi naispuolinen vanhempi tai muuten ei lasta saa tehdä.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s